Kalkbrottet i Malmö har de flesta kört förbi eller flugit över, men inte alla har varit nere där. För att ge fler chansen utökar Malmö stad sina guidade turer.
Under helgen passade många på att komma när Kalkbrottsdagarna gick av stapeln.
Malmö stad arrangerar sedan två år tillbaka Kalkbrottsdagar både under hösten och våren.
– De är välbesökta. Det kommer alltid en hel del människor. Kalkbrottet är för många lite av ett mysterium. Människor vill ner och titta, men man får inte gå dit själv. Det är ett naturreservat som är känsligt och det finns alltid en rasrisk. Att gå in i de gamla industribyggnaderna är väldigt farligt också, säger Petra Elmquist, projektledare på fastighets- och gatukontoret.
De flesta hade föranmält sig, men det droppade också in besökare som fyllde på grupperna.
Under varje visning kunde det delta 40 personer. De fick då en guidad tur nere i brottet som pågick under en och en halv timme.
– Det är en sådan unik plats i staden. Många är nyfikna och det är så mycket att lära under visningarna – industrihistoria, geologi och om den unika naturen där nere, säger Petra Elmquist.
Hon berättar att det finns tre olika klimatzoner i kalkbrottet, eftersom det är olika djupt på olika platser. Varje zon har en unik flora och fauna.
– Där finns flera unika arter, både flora och fauna. Den grönfläckiga paddan är ett exempel.
Clas Carlsson, som arbetar på Malmö stads besöksverksamhet, guidade om brottets industrihistoria.
Han uppgav att kalkbrytning har förekommit i trakten sedan 1500-talet. Det stora brottet öppnade 1866. Brytningen pågick ända till 1994.
– Skånska cement bildades 1871 och tog då över. Kalken skeppades till Lomma där den första cementfabriken öppnades 1873. Tio år senare flyttades cementproduktionen till Limhamn, säger Clas Carlsson.
Verksamheten tog ordentlig fart när en ung man från Stockholm, Rudolf Fredrik Berg, anställdes som disponent.
– Han var frireligiös och en nykterhetsman. Han hade allt som krävdes för att framgångsrikt driva ett företag på den tiden. Han såg till att arbetarna fick mat under arbetsdagarna och att de fick sjukförsäkringar, säger Clas Carlsson.
Två studenter från Lunds universitet, Elin Jirdén och Märta Westeberg, fanns också på plats för att berätta om de geologiska förhållandena, till exempel att kalken är rester av döda djur, som levde i det varma skärgårdshav som fanns i Limhamn för 65-62 miljoner år sedan.
– Därför går det också att hitta mycket havsfossil här, som hajtänder, koraller, krabbor, musslor, svamp- och mossdjur, säger Elin Jirdén.
Hon brukar ta emot mellanstadiebarn som får gå på fossilsafari.