Till följd av torka och mer utbredd växtlighet har en rad fågelarter försvunnit från Pepparholmen, medan andra minskar i antal eller har slutat att häcka. Öresundskonsortiets strategi har fram tills i dag varit att låta naturen utvecklas i stort sett som den vill på ön, men nu överväger experterna att ompröva detta och sätta in åtgärder för att säkra den biologiska mångfalden.
– Vi har nått till den punkt där vi börjar ställa oss frågan ifall vi ska omvärdera vår tidigare hållning. Vi vill fortsatt ha en hög artrikedom på Pepparholm. Nu har många av de mest ovanliga arterna gått tillbaka. Då måste vi fråga oss om vi kan låta 160 hektar bara ligga utan att vi gör något. Men vi är långt ifrån ett beslut, säger Hans Ohrt, som sedan 1996 är miljökonsult för Öresundsbron.
Utvärderingen ska pågå under sommaren. Till hösten väntas konsortiet komma med ett besked. Det som komplicerar frågan ytterligare är att det kan bli fråga om mycket omfattande åtgärder för att bryta trenden.
Sedan bron invigdes för snart tjugo år sedan har endast mindre ingrep gjorts i Pepparholms natur. Det rör sig främst om busken havtorn, som tagits bort närmast motorvägen. Risken har funnits att de taggiga grenarna kunnat orsaka punktering på bilar och likande.
Ett annat ingrepp är att begränsa skarvkolonins storlek. Fåglarna riskerar annars att ställa till problem för flygtrafiken.
Exempel på arter som sågs vid förra årets inventering, men inte i år, är storspov, skrattmås, silvertärna samt både mindre och större strandpipare. Arter som strandpärla och knölsvan har minskat i antal.
– Fågelarter har kommit och gått på Pepparholm förr, och det är naturligt, men årets inventering sticker ut på ett negativt sätt. Vi räknade in betydligt färre fåglar i år jämfört med ifjol, säger Hans Ohrt.
Det finns troligtvis flera orsaker till att fåglarna minskar i antal och artrikedom, från 30 förra året till 20 i år.
En trend är att ön allt mer förbuskas, och med buskarna kommer träden så småningom att få fäste. Många måsfåglar uppskattar öppna och kala ytor.
– Havtornen älskar den kalkrika jorden expanderar kraftigt och riskerar att ta över helt. I skydd av denna kommer träden och då flyttar kråkor och andra arter in. Det gillar inte vadarfåglarna alls, säger Mårten Hammer, som arbetat för Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och följer utvecklingen på Pepparholm.
Vädret det senaste året tros vara en annan förklaring
– Det har varit tufft med torka förra sommaren och sedan en kall och torr vår, säger Hans Ohrt.
Fåglarna har haft svårt att samla nog med energi för att häcka. För det behöver de också sötvatten, men tillgången i de hålor och mindre vattensamlingar som finns på ön har varit begränsad.
Växterna har inte alls påverkats negativt av det senaste årets torka. Kalkgrunden har förmåga att behålla fukt länge vilket gör att de trivs. Dessutom finns en variation mellan fuktiga och torra områden, vilket ger en bredd av växter som gillar olika livsbetingelser.
Hans Ohrt berättar att det finns 550 olika växtarter på Pepparholm. Siffran ska jämföras med de 300-400 som växer i Danmarks andra mest artrika lokaler. Inte en enda art har hittills försvunnit från Pepparholm. Många av dem som finns är också ovanliga och fridlysta.