Pro­duk­ti­vi­teten för låg i svenska fö­re­tag

Sverige har haft en stark BNP-ut­veck­ling de senaste åren. Flera år har BNP-ut­veck­lingen varit bland de starkaste i EU. Ändå är mån­ga eko­nomer oro­liga. Räknar man om till BNP-ök­ning per in­vå­na­re ligger Sverige säm­re till. Or­saken är den snabba be­folk­nings­ök­ningen, som drivits på ge­nom en stor in­vand­ring un­der de senaste åren.
Ändå har sys­sel­sätt­nings­graden ökat var­je år, vilket in­ne­bär ökad BNP. Även om mån­ga in­vand­ra­re, främst flyk­tingar, har svårt att komma in på arbetsmarknaden har an­delen med jobb ökat. Det ligger bak­om BNP-ök­ningen och borde slagit ige­nom även i BNP per capita.
Att det inte blivit rik­tigt så be­ror på att pro­duk­ti­vi­teten i när­ings­livet stag­nerat. Den låga pro­duk­ti­vi­teten be­ror, en­ligt så­väl fors­ka­re som när­ings­livs­fö­re­trä­da­re, på kom­pe­tens­bristen på arbetsmarknaden. Fö­re­tagen har svårt att hitta per­soner med rätt kom­pe­tens att an­ställa.
Bristerna i ut­bild­nings­sy­stemet har dis­ku­terats länge. Här har en ny rege­ring en av sina vik­tigaste upp­gifter, att hitta sätt att snabbt ut­bilda för de yr­ken där det råder störst brist.
Sam­ti­digt har fö­re­tagen sänkt sina krav för att hitta per­soner att an­ställa. Det har lett till minskad ar­bets­lös­het men ock­så till lägre pro­duk­ti­vi­tet. Out­bil­dade an­ställda gör inte jobbet rik­tigt lika bra ome­del­bart. Även fö­re­tagens in­tern­ut­bild­ningar måste för­stärkas.